Aldrig mer Peace and Love!

Det är 3 oktober och kallt regn faller utanför. Jag började surfa runt på festivalsidor idag och märkte att Arvika har ändrat datum. Nu blir den 15-17 juli. Det känns väldigt bra att Arvika inte längre krockar med Roskilde. För jag vill kunna ha möjligheten att välja. En festival jag aldrig mer kommer återvända till är Peace and Love. Jag besökte den för första gången i somras och det var mitt största misstag.

Sämre festivalstämning får en leta efter. Det var mycket regler som ska vara för ens egen säkerhet men som blir fåniga. Jag fick varken ta med såpbubblor eller kulspetspenna in på området. Varför? Jo för inga vätskor får medtas. Skulle jag dricka såpbubblevatten frågade jag funktionären? Funkis: Det spelar ingen roll, inga vätskor får tas med.

Funkis: Du får inte ha permanenta pennor! Jag: Varför inte det, detta är den enda pennan jag har med till Borlänge. Funkis: Det spelar ingen roll. Du får slänga den. Min syster råkade ut för samma grej när hen hade ett myggstift i glas med sig, det måste du slänga. Inte ens barnmatsburkar får tas in på festivalområdet. Jag blir helt trött! Men tydligen fick en äldre festivalbesökare ta med både festivalflagga och fyllda vattenflaskor. Så dessa förbud verkar beror ganska mycket.

Vidare var många festivalbesökare på campingen helt gränslöst vidriga. En kille som bodde strax bakom mitt tält slängde en fylld ölburk på en bilruta så den gick sönder. Mannen som ägde bilen såg det hela och en tjej blev också vittne. Polisen kom och förde bort killen men sen hotade killens gäng tjejen så hen drog tillbaka sitt ord. Mannen ville inte ha mer problem och lät killen behålla sitt band.

Sen ställde Mannen killen mot väggen, hen villa ha en ursäkt och att killen skulle städa ur bilen, men killen sa bara jag har inte gjort något. Och hela killens gäng stod bakom hen. Detta är bara en av dom sakerna som hände i lägret bakom mitt tält. Alla dessa händelser fick min syster att fråga om vi kunde sova någon annanstans sista natten. Vi packade ihop allt och fick sova i en gymnastiksal. Jag vill aldrig mer åka till Peace and Love, aldrig!

Men jag vill tacka dom tältgrannarna närmast oss, dom var dom enda vettiga personerna där. Och jag vill tacka socialförvaltningen i Borlänge för att jag och min syster fick sova på deras britsar sista kvällen. Och för att vi blev körda till Borlänges tågstation av socialsekreteraren som tog emot oss kvällen innan.