Biljard någon?

Planera, sikta, skjut!

Biljard på baren igår! En skön avkoppling! Spelades dessutom bra musik nästan hela kvällen, Coldplay varvades med gamla godingar medan vi hängde över biljardbordet under försök att räkna ut hur man skulle träffa 8an för att få den att åka i 30’ vinkel ner "aux milleu".

Funderar på det där med att träffa en kula för att förflytta en annan, det känns lite som livet i övrigt. Man gör någonting för att påverka något annat.

Men är det medvetet beräknande eller oundviklig bedömning av omgivningen som får kulan i hålet? Vet inte. Man gör väl ett val. Känns det bättre att var rak på sak och spontan än beräknande? Det kanske är så att det är den här förmågan att kunna förutse vissa skeenden utan vidare medveten eftertanke som gör att vi kan vara spontana och fixa biffen ändå, om kulan nu kan träffa hålet utan att jag räknat ut precis hur innan. Jag anser att eftertanke är nyckeln till många insikter och till vägen till sina mål, att det inte är illa att vara beräknande.

Funderar på om det är viktigt att veta varför man gör något. Kanske inte alla gånger, men det är intressant att fundera över orsak och verkan när man involverar avsikter, om man når ett mål för att man ägnat tid åt att förutse orsak och verkan eller därför att man råkar ha tur. Jag tillhör de som planerar och gillar det, men biljard kan ju vara roligt oavsett hur man än väljer att spela!