En skivsamlares tankar

Idag hade jag en skivköpardag för att trösta mig själv lite.

• Regina Spektor - Soviet Kitsch, 2 cd med bonus dvd


• Regina Spektor - US, 7" limiterad utgåva 1000 ex


• Regina Spektor - Soviet Kitsch, Lp


• Hello Saferide - Long lost penpal, ep

Några dagar tidigare blev jag stolt ägare av Lars Winnerbäcks första singel Tvivel som blivit en raritet. Att samla på skivor har blivit en del av min vardag och jag får aldrig nog. Det är nog känslan av att successivt bygga upp kompletta samlingar samt äga något som inte så många andra äger som lockar mest. Sen ser det väldigt snyggt ut med en massa skivor som så stolt pryder rummet.

Att samla på skivor är som att bygga pussel, man samlar bit för bit tills alla bitar är på plats. Man ser verkligen framemot ett komplett pussel. När man äntligen fått den sista biten att passa fylls man av en tom känsla. Stirrar ner på pusslet och tänker jaha, vad ska jag göra nu då? 

Jag såg en kille som i princip hade en komplett Winnerbäck samling till salu. Först tänkte jag att han måste vara galen som säljer den skatten. Men efter ett tag kom jag att tänka på det där med pusslet. Det är ju egentligen själva samlandet och strävan efter att få en komplett samling som är det tillfredställande. När man har allt är det helt plötsligt ingen utmaning längre. Då kan man lika gärna sälja eller låta det samla damm. 

Jag skulle vara nöjd om jag hade en komplett Winnerbäck samling. Men helt nöjd skulle jag inte vara för hur mycket vi än försöker så blir vi aldrig nöjda. Det är bara att acceptera. Men en sak är säker att jag hellre låter mina skivor samla damm än säljer en stolthet som tagit flera år att bygga upp.