Frustration
Beslutsångest är en av de värsta.
Att sitta i kvalet och valet och svettas.
Fördelar kontra nackdelar och bortförklaringar kontra förmåner.
Sweden Rock Festival krockar med Rock Am Ring i Tyskland, Def Leppard kommer till SRF, men Rage Against The Machine kommer till RAR.
SRF är avsevärt mycket närmre för en Växjöbo, ölen är bra mycket billigare i Tyskland. Judas Priest vill jag absolut gå på men Metallica vill jag inte missa.
Första veckan i Juni är helt klart ett problem, jag tar itu med det längre fram och går vidare till något som går att ta beslut i och sprida lite internglädje i måndagstristessen.
Hultsfred då, kanske vi kan lösa problemet med tidigare bandkrockar. RATM kommer ju trots allt även till hultsfred, det är en festival jag har börjat tveka på men det finns öltillgång och banden går alltid först.
Perfekt, en festival spikad.
Nu ska vi se, när var det Dolly Parton spelade i Baltiska hallen, jo den 14:e Juni, givetvis. Dolly är något av en ikon i min själ och med kommentarer som ”I know the price for a ticket is way to much - but you know, it costs a lot to look this cheap!” vinner hon min sympati. Senaste skivan, Halos and Horns, var min frälsning och jag måste uppleva den live innan skiva och kvinna går ur tid. Så inget Hultsfred för mig med andra ord.
Roskilde då, självklart, det är ju mitt hjärtas festival. Vore dock lite mer attraktivt ifall de bokat åtminstone ett band jag vill se och inte gjort en omotiverad höjning av biljettpriset så det klättra över den frustrerande 2000kronorsribban.
Även förra årets misär sitter enträget fastkedjat i minnet och det faktum att jag får inhandla helt nytt festivalkitt i år grämmer mig olidligt mycket. Femåriga bandaren Kajsa strök med, WhombaWhomba tältet, blandbandsväskan, skrattande kossan och de flesta kamrater gav in i förtid. Trots allt inget som krockar, det är ju en klar fördel.
Springsteen and the E street band, inte lyckats släpa mig på bossen än och har en vag känslan av att i år är sista chansen. Fick upp intresset vid Pete Seegertolkningen, We Shall Overcome albumet. Sen vaknade jag för Devils and Dust, Nebraska och andra stycken. Fick en spontan lust att medverka vid de där klassiska masspsykoserna som infinner sig på Ullervi när gubben tar över publiken. Datum på den då, 5:e Juli, självklart, mitt i Roskilde.
Just nu orkar jag inte med besvikelser och mitt huvud kan inte hantera mer beslutsångest.
Mitt mellannamn verkar vara oflyt och det här är fan i mig ren och skär frustration.
You must be logged in to comment on blogs! Inte registrerad? Du kan göra det här