Hello Saferide - Stockholm (Nalen) 6/10 2006

Många recensenter har hävdat att förbandet Maia Hirasawa tagit över showen från Annika Norlins Hello Saferide under den här turnén. Men det har jag svårt att hålla med om. Dock inte sagt att Maia Hirasawa inte var bra. Utan det är snarare Hello Saferide som aldrig varit bättre. Efter att Maia charmat publiken under trettio minuter var det Annikas tur att visa vem som var kvällens huvudakt. Det dröjde inte länge innan hon hade övertygat mig. Självsäkerheten och inlevelsen på scen har växt sig ännu starkare sen sist jag såg henne. Vilket jag inte trodde va möjligt. Men den kvinnan lyckas jämt överträffa mina förväntningar och höjde nivån ännu ett snäpp.

Hon spelade väldigt många nya låtar. Nästan så att man kan förvänta sig en fullängdare inom en snar framtid. Men jag är inte direkt förvånad, för varje gång jag har sett Hello Saferide har hon legat steget före. Sist jag såg henne på Södra teatern spelade hon i princip alla låtar från senaste EP:n Would you let me play this EP then times a day och det var ett bra tag innan den släpptes. Om det inte hade varit Hello Saferide så hade låtarna från den EP:n troligen haft livepremiär under den här turnén.

Jag kan inte sluta le när jag står där i publiken och lyssnar på hennes storartade texter med ständiga inslag av ironi. Hennes hemlighetsfulla leende, energin och stissigheten på scen gör att låtarna växer något enormt live. Till och med dom allra bittraste låtarna ger publiken ett skratt.

Annika är unik och har något som många andra artister saknar. Men jag kan inte riktigt sätta ord på vad det är. Ser man henne så förstår man vad jag menar.