Laakso på Trädgårn - En värdelös krog med en skitbra spelning och en urspårad kväll!

Eftersom jag inte lyckades få med mig någon till Laaksospelningen i Borås så fick jag åka själv.
Såg säkert mobbat as hell ut men vafan det kan jag ta.
Buss 100 från Göteborg, var framme i Borås vid halv nio.
Det tog like sju evigheter att hitta stället, för det var ju inte direkt upplyst och skyltat. Låg på nån skum bakgård och såg mer ut som något slags spökhus än en nattklubb.
Timmen innan Laakso började spela var väldigt väldigt tråkig.
Jag satt på min stol och såg alla fjortisarna skrika och hoppa runt, för ja Trädgårn var verkligen ett fjortisställe.
Dyr dricka, hiskeligt dyrt inträde (även fast det såklart var värt det med tanke på Laakso!), dålig musik och hm...jag har svårt att komma på någonting jag gillade med den krogen.
Det var EN sak som räddade min kväll, och det var ju självklart Laakso.
När Marcus som för i övrigt är det snyggaste som finns ställde sig på scenen och körde igång showen glömde jag allt annat.
Snygga snygga heta Marcus ger allt på scen (och resten av bandet också för den delen), han hoppar tills han blir genomsvettig och sjunger tills han blir hes och när han kör igång Västerbron är det ingen tvivel om vilka som för tillfället är Sveriges bästa popband. 
En av de bästa spelningarna jag sett faktiskt.
Och ja, för att sno en textrad ur High Drama:
YES PLEASE MARCUS COME TO ME!

När Laakso gått av scenen blir krogen såklart lika värdelös som innan, men det kan man ta.
Jag är en impulsmänniska som gör saker jag känner för för tillfället, som t ex att åka ensam till Borås och inte veta hur jag ska komma hem sedan.
03.22 gick nästa buss till Göteborg. Klockan var 01.40.
I centrum var det i alla fall mycket liv och folk så jag tänkte att det var nog säkrast att hålla sig därikring.
Jag satte mig på en bänk och stirrade lite, frös och tittade på klockan. Tyvärr var den bara 01.45.
Efter ca tio minuter kom två killar förbi och den ena knuffade till mig och sa nåt i stil med "Nu är det efterfest hos XXX! Häng på!" (Jag skriver inga namn.)
Tja, varför inte? Bättre än att sitta här och förfrysa i alla fall, var min första tanke.
Först skulle dom in på Donken och dom köpte typ hundratusen cheeseburgare, jag fick en av dom även fast jag inte betalade nåt.
Sen åkte vi hem till en av killarna där det var någon typ av efterfest.
Hans tv var på på lagom låg volym och i kylen stod hela flak med kalla öl, vi tog varsin öl och satte oss framför tvn.
Jag presenterade mig lite och det gjorde dom med, sedan satt vi och snackade allmänt nån timme innan den ena av dom däckade.
Då sa den andra att vi kunde dra till honom istället, så ja visst det gjorde vi.
Han var en av de mest lättpratade människor jag mött, någonsin.
Den natten satt vi uppe till fem-sex, drack öl och bara pratade om allt, rent allmänt om ALLT, han var en väldigt lättpratad person som jag gillade direkt.
Sedan fick jag utskällning (en väldigt snäll sådan) av honom som jag antar var ganska välförtjänt. Han sa ungefär så här:
 - Alltså, ta inte illa upp nu....MEN HUR JÄVLA DUM I HUVUDET ÄR DU? Varför i hela helvete följer du med två killar du inte känner hem? Nu hade du tur, men jag hade lika gärna kunnat vara en mördare eller våldtäktsman, har du nånsin tänkt den tanken? Du är fan den mest crazy brud jag någonsin träffat, men jag gillar dig!
Tog det som en komplimang ändå. :P
Mitt enkla svar är att jag går på personkemi. Jag känner direkt vilka människor jag kan lita på eller inte, och oftast brukar det stämma.
Fulla killar som vill ha med en hem brukar jag i vanliga fall totalignorera, dels för att jag har pojkvän och dels för att det i 99 fall av 100 är drägg. Men så FINNS det fulla, BRA killar. Pålitliga killar som erbjuder en sovplats för att vara snälla och omtänksamma, och inte av någon annan anledning. Och jag kände direkt att dessa killar, trots att dom var dyngraka, var sådana.
Han hade extrasängar så han sa att det var helt lugnt om jag ville sova där, annars fick jag förstås åka hem också om jag ville.
Jag somnade i någon av extrasängarna och sov till eftermiddan.
Så inte nog med att jag såg en skitbra konsert, jag fick även nya vänner och kvällen var totalt crazy och urspårad men oförglömlig!
Dessutom ska jag försöka se Laakso på Sticky Fingers nästa helg också - hoppas att jag då kan vara i tillräckligt nyktert tillstånd för att kunna skriva mer om själva konserten och mindre om mig själv och min våghalsighet på helgnätterna.
Hoppas ni stod ut med att läsa såpass mycket om mig ändå och att ni inte tycker jag är alltför dum i huvudet.
Over and out.