Mentala anteckningar och förtryck

Jag måste skaffa bättre koll, av ren slump märkte jag idag att The Appleseed Cast skall spela i Göteborg nästa torsdag. Kan ju bara bli kanon!

Idag på min föreläsning fick vi se en film om en vit snubbe som bodde i Sydafrika, pga. apartheiden och hans sympati för alla rättigheter tvingades en statlig anställd att tysta ner hans artistiska sida. Hans skivor slutade säljas i butiker, bokare och klubbägare vågde inte ta dit honom pga hot osv. Han själv trodde bara han varit en dålig artist men tjugo år senare får han höra talas om den här statliga killen via en bok denne gett ut om hur bland annat hans karriär stoppades. Ett filmteam ser till att de får träffas och de har med tiden blivit så tajta att de tydligen reser världen över tillsammans och berätttar om apartheidens utsträckning.

Bland annat var det förbjudet för vita och svarta att spela i samma band. Om så var fallet skulle de svarta spela bakom ett skynke så de inte kunde synas eller så skulle sopborstar finnas tillgängliga å de snabbt kunde börja sopa på scenen om polisen dök upp. Skall man skratta eller gråta? Detta låter verkligen så bissart men var verkligenhet för inte alls längesen. Leve kolonialismen! Wie! Filmen hette förresten stopping the music, om ni har intresse av att se den.

"you don’t blame the person, the victim,

you blame the oppressor, Imperialism, white power is the enemy,

was the enemy when it first came to Africa,

and snatched up the first African brothers here against our will,

it is the enemy today,

and thats the thing that we have to understand."

Dead Prez - Wolves