Nattsamtal med 90-talet och kassettband.

Inatt pratade jag 3-4 timmar i telefon med en vän. Vårt sätt att prata fick hen att tänka på hur allt var under 90-talet. Ja nån form av tidsresa uppstod. Det var väldigt fint. Vi pratade lite om britpoppen. Och idag bröt jag upp mitt kassettbandskåp och där fanns skatter jag inte sett sen hösten 2005. Men det känns så mycket längre sedan. Liveinspelingar med Blur, Pulp, Belle & Sebastian, Placebo, Manic street preachers, Kula Shaker, Håkan Hellström, bob hund, The Undertones med mera.

Har ikväll lyssnar på Håkan från popstad göteborg 2001-02-09. Då när bara den första skivan fanns. Det är en direktinspelning. Jag minns mig sitta klistrad vid radion förr med kassettbanden redo. Jag spelade in redan som riktigt liten. Och mammas gamla kassetter är en stor skatt.

Det är något med kassettband som cd:n inte kan ersätta. Alla band som snurrade i freestylen på bilsemestrarna. Jag hade en kassettbandspelare och min systern en. Och ville vi lyssna på samma stoppade vi in en grenkontakt. Jag har aldrig ägt en cd-freestyle, nej jag gick direkt från kassett till mp3. Och även om ljudkvaliten på mina gamla kassetter inte är samma som på cd är det en annan charm. Länge leve blandbanden och kassetterna!