Popaganda, höst och 19-årsdag

Popaganda var ett trevligt avslut på sommaren.
Att sitta på Swebus upp till Sthlm från Gbg och åka förbi Linköping. Jönköping och allt det där i fleeera timmar när det tar en timme med flyg var lite segt dock, men det funkade.
Jag bodde hos min faster i Hässelby under festivalen eftersom den inte hade camping.
Eller rättare sagt så skulle jag bo där, men de flesta nätterna sov jag i Täby. Jag vet inte hur jag lyckades hamna där varje natt, men trevligt var det. :)
På fredagen såg jag Sebastien Tellier och det var bra, såklart. Ända sedan jag hörde hans bidrag i Eurovision i våras har jag velat se honom live, och nu fick jag möjligheten.
"Divine" är låten jag känner igen och den framför han galant, men även hans andra låtar är bra. Bland annat sjunger han om sin bisexualitet. Nykter ser han inte ut att vara, men det är ju inte publiken heller och konserten var väldigt trevlig.
Lite senare på kvällen var det Säkert! som jag sett en hel del gånger nu.
Hon sjöng sina välkända låtar och fick publiken med sig.
Strax innan konserten hade jag hunnit bli bekant med några trevliga killar i 30-årsåldern som bjöd på öl och pratade.
Vi såg Säkert! ihop (mysig konsert) och jag fick tyvärr bara höra början på min favoritlåt med henne, "Vi kommer att dö samtidigt" som hon spelade i slutet, då killarna går och jag känner mig manad att följa efter.
Vet inte hur jag hamnar på en dyr restaurang med dem och dricker rödvin som jag inte har råd med, men där hamnar jag och det är trevligt.
När de börjar prata om kokainorgier på Östermalm avböjer jag dock och börjar gå mot t-banan.
Tråkig kväll, ensam kväll. Jag har sett de spelningar jag vill se och sitter ensam i huvudstaden, olagligt tidigt för att gå hem och lägga sig.
Då kommer jag på det - Joel i Täby. En gammal festivalkompis som jag träffade första gången på Hultsfred 2007.
Han kallade mig göteborgaren och jag kallade honom stockholmaren - enkelt och bra.
Sedan träffades vi på Hultsfred 2008 igen.
Jag ringde honom hursomhelst, och han var trött och ville sova. Min övertalningsförmåga är dock otrolig så fem minuter senare satt jag på tunnelbanan mot Mörby Centrum för att sedan byta till bussen mot Täby.
Joel mötte mig och vi började gå mot en fest han kände till. Det kändes som att vi gick i evigheter, men till slut var vi framme.
Där träffade jag killen från Hultsfred 07 som bjöd mig på lakritsvodka (och sedan däckade jag i hans tält).
Jag visste inte ens att han bodde i Stockholm så det var sjukt kul att återse honom.
Det var en trevlig fest med många trevliga stockholmare och när festen var slut sov jag hos Joel för orkade inte åka ut till Hässelby klockan fyra på morgonen.

På lördagen vaknade jag upp hos Joel, gjorde mig i ordning och tog bussen till Mörby Centrum igen.
(Joel påstår att han inte är överklass, fastän hans badrum är större än min lägenhet, villan han bor i ligger mitt i lyxområdena i Täby, han har larm på huset och en rottweiler som vakthund...)
Gick upp tidigt på lördagen så hann med en hel del, till exempel träffa min kusin Malin som jag nästan aldrig hinner träffa annars, och umgås lite med min faster ute i Hässelby.
Sedan tillbaka till stan igen för att se Laakso, älsklingsbandet och konserten jag sett fram emot hela sommaren.
Markus Krunegård är så snygg, så snygg så det finns inget snyggare och Laakso är så bra, så bra.
Publiken är mestadels tonårstjejer men en och annan kille med snedlugg skymtar jag också.
Det gulligaste är nog ändå när Markus kysser en av sina bandkamrater och det mäktigaste är när han sjunger "Västerbron".
Även min favoritlåt "Worst Case Scenario" framförs mycket väl.
Det känns mer äkta att se Laakso i Stockholm än vad det var att se dem i Borås, detta är ju trots allt hemmaplan för dem. (Även fast Markus kommer från Norrköping och även sjunger den låten).
Laakso:s spelning levde upp till mina förväntningar och jag är nöjd.
Festivalsommaren kändes därmed ganska fulländad.
Senare på kvällen träffade jag Joel igen och följde med honom på krogen.
Harry James hette puben och låg någonstans i stan.
Det var en klassisk rockbar med skithög hårdrocksmusik (klassiska låtar som "Blitzkrieg Bop" och "Poison") och även något band som spelade.
Vi hade trevligt, och sedan följde jag med Joel hem till Täby igen.
Kul med en krogrunda i Stockholm, gillar verkligen den staden.
Söndagen blev en Tångebergsk familjedag tillsammans med min faster och hennes man, och sedan åkte jag hem till Göteborg på måndagen.
Det var en helt fantastisk kul helg, älskar verkligen Stockholm, borde åka dit oftare.
Popaganda var en riktigt mysig liten festival som låg mitt i storstan utan att vara speciellt stökig, och de hade dessutom lyckats boka riktigt bra band.
Alla konserter var bra (även om Laakso såklart var bäst) och jag är verkligen nöjd med Popaganda-festivalen, hoppas den blir av nästa år med!
Men jag hoppas också att jag kommer hinna åka till Sthlm igen innan dess.

Sedan Stockholmsbesöket har jag mestadels varit förkyld, och det har varit jobbigt. Jag brukar sällan bli förkyld, men nu var jag det länge och missade massa i skolan.
På tal om den har jag börjat trean och ska göra ett projektarbete som jag ligger efter i. Anyway tror jag det kan bli riktigt bra om jag bara hinner ikapp. :)
Mycket jag måste hinna ikapp med.
Sedan har det blivit höst (det är sådär halvbra) och jag har hunnit fylla 19.
Sommaren var helt okej, många bra festivaler (Roskilde den överlägset bästa) men annars hände det väl inte så mycket. Kunde varit värre.
Av hela det här året sammantaget har väl sommaren hört till det bästa, då jag iaf fått festivala, skriva och besöka Danmark. Annars har 2008 inte varit någon hit.

Hur som helst, den tionde oktober, dvs för en vecka sedan, fyllde jag nitton år.
Kändes lite sådär att behöva köpa sina egna presenter, men så är det när man bor ensam och bara får födelsedagspengar på sitt konto.
Ett par röda Converse blev det, resten av pengarna kommer jag att behöva. Hade bland annat tänkt åka till Amsterdam i november.
Sedan ska jag åka hem till mina föräldrar på höstlovet och bli lite firad I hope, önskar mig en kattunge men får se vad jag får.
Ska bli skönt att slippa ensamheten i alla fall, som onekligen att är ganska svår att undvika i den här lilla ettan på arton kvadrat.
Vill du bli min rumskamrat? Jag är trött på att bo ensam, jag behöver stimulans.
(Min mail står på min sida, hint hint).
Det var allt från mig för denna gång, jag är ledsen att jag är så inaktiv atm, jag mår inte speciellt bra.
Ska till läkaren om ett par veckor och se vad jag kan göra åt det.
Nu är jag i alla fall nitton år och nu ska jag till skolan... Trevlig helg!