Roskilde Festival 2007 – hemresan

Även på hemresan var det Festivalbussen som gällde och vi skulle jobba som
reseledare. Själv var jag allt annat än överlycklig över att vi skulle mötas upp
klockan 7 på morgonen för detta jobb när det ändå var någon timme innan vi
faktiskt skulle resa från östra campingen. Är ordentlig morgontrött.

Vi gick och la oss vid halv två på morgonen och gick upp vid 4 efter väldigt
lite sömn, själv sov jag knappt alls då jag packat allt och planerat att sova
sittandes i min gubbfåtölj. Dock var det så satans kallt så det var bara att
packa upp sovsäcken och krypa i den, sätta sig ner och försöka sova.

Våra tyska tältgrannar hade inte någon tid att passa, verkade det som, de söp
på hårt och härjade hela natten. Till vår stora lycka blev det tyst en liten
stund då dom skrikande jagat varandra över campingplatsen och en av dom lyckades
springa rakt in i ett staket och lugnade ner sig något. Skadeglad somnade jag in
under denna tidslucka av försiktig tystnad.

När vi vaknat var tältet inte direkt torrt, vilket innebar att det var ännu
tyngre än de 25 kg det var på vägen till campingen. Nu startade vandringen mot
östra campingentrén där bussarna skulle åka mot Sverige.

Vi hann knappt komma fram förrän en bussresenär frågade var bussen hon skulle
åka med stod någonstans. Detta var alltså 06:30 på morgonen och den första
bussen skulle gå 08:15, denna fråga svarade vi på många gånger under den
kommande timmen.

På plats fanns en bussvakt, bussfunktionär eller vad man ska kalla honom för.
Han var jättearg och kom och skällde på oss ofta för att bussarna mot Sverige
tog för stor plats på den pyttelilla avreseplatsen. Det var den första otrevliga
personen vi mötte på under Roskilde, om man räknar bort poliserna i alla
fall.

Har läst mycket om att folk väljer att elda upp sina tält innan de ska hem.
Denna tradition var det många som praktiserade och riskerade sina sovande
tältgrannars liv och lem. Brandförsvaret fanns på plats för att hejda en större
brand från att sprida sig mellan de mycket trångt placerade tälten.

Vi lyckades få jobba på en direktbuss mot Göteborg och var överlyckliga över
att både få åka tidigt på morgonen och att slippa stanna hela tiden. Vi fick
samma busschaufför på hemvägen och precis som på ditresan satt han och pratade i
mobiltelefon så gott som hela tiden. Funderade stundtals lite trött på om man
ska oroa sig över sådant.

Vår ständigt pigga fotograf FLip satt och fotograferade den konstiga röda
svullnaden jag hade lyckats få i mitt ena öga. Kändes inte helt bra då man sett
flera som gått runt på morgonen med en lapp över ögat med sannolik
ögoninfektion.

Det syntes att det även regnat mycket i södra Sverige. Åkrarna var
förvandlade till sjöar och körfält var avspärrade på motorvägen. Läste att någon
till och med lyckats drunkna i sin bil under helgen och att Malmö nästintill
varit avskuret med en vallgrav runt centrum.

Väl hemma i Göteborg fick vi sitta i 1,5 timmar och vänta in några som fått
in sin packning i vår buss. FLip som inte verkade vara lika trött som vi två
andra tiggde skjuts hem och hämtade bil till packningen och tog med sig sin
skateboard som sysselsättning under vår väntan.

När jag kom hem till min tomma lägenhet var jag så trött så jag höll på att
spy. Ställde mina kängor som Krullet fyllt med bajsig gyttja på balkongen och
beställde en familjepizza på Deniz. Hann äta upp 3/4 av pizzan och somnade hur
skönt som helst lyssnades på Mustasch senaste skiva.
Sista tanken innan jag
somnade var att jag aldrig mer ska åka på en regnig festival, frysa, bo i tält
eller gå på en bajjamaja. Men med tanke på hur trevligt vi haft det så kommer
jag garanterat ändra mig till nästa år.

• Folket på
  festivalen
  
• Artisterna på
  scenerna