Roskilde Festival 2007 – söndag

Under denna söndag börjar många av camparna på mediacampingen att packa ihop
sina grejer och tanken har inte slagit mig förrän just då att inte många av de
andra festivalerna har ett program på söndagarna under de helger som de
arrangeras. Det kan bero på att Roskilde har andra resurser för att boka in en
extra dag och att de bjuder in alla över 50 att komma in gratis, kanske som en
gest för alla ortsbor som fått stå ut med all oreda festivalbesökarna ställer
till med under hela veckan.
Är inte själv så entusiastisk över söndags-grejen
och hade hellre sätt att festivalen börjat en dag tidigare istället.
Dock
märktes det inte av att det skulle varit mer folktomt bara för att det var
söndag och att stämningen under dagen var aningens avslagen berodde nog på att
det blåste väldigt mycket. I vinden transporterades det den numera torkade
gyttjan med allt vad den innehöll. Flertalet med gasmasker och annan form av
skydd märktes på området.

Det stormade på bra stundtals under denna söndag och redan innan lunch hade
två av partytälten på vår camping flugit till väders, varav det ena så gott som
landade på en slumrande tysk som somnat utanför sitt tält under natten.

I Festivalinfos camp var jag inte ensam om att ha värk i benen av att ha
stått och balanserat i gyttjan vid Orange Stage under gårdagen. Den forna
gyttjan hade blivit mycket fastare och sög fast ens gummistövlar hårdare än
någonsin när man försökte parera för alla tacklingar från dem som trängde sig
närmre scenen.
Har vid massor av tillfällen sett folk som halkat, snubblat
och på andra sätt lyckats med konststycket att landa med ansiktet rakt ner i
gyttjan och särskilt äckligt är det när någon faller mellan alla träd där sämre
uppfostrade pojkar kissar.
Både under söndagen och lördagen tittade solen
fram och det var relativt varmt. Nu borde livsvillkoren ha förbättrats och
campingsjöarna minskats ordentligt.

Dagens höjdpunkter i programmet var The Ark, Arctic Monkeys, Muse och
Basement Jaxx som för övrigt skulle avsluta kvällen.

The Ark var en märklig upplevelse då jag sett dem både på
Hultsfred och Peace & Love de senaste veckorna, men bandet var ju bra då så
varför inte gå och kolla in dom igen…
The Ark var väl inte i klass med när de
avslutade årets Peace  Love, men kan ju inte påstå att det var något annat
än bra. Jyrgen, vår tältgranne från Alingsås, stod lyriskt och hyllade riffet i
låten ”Clamor for Glamour” och det är en låt som verkligen ska höras live – även
fast den är rätt bra på skiva också.
Egentligen är det väl hela grejen med
The Ark, alltså att de ska höras live. Sången är så sanslöst mycket mer dynamisk
och hela ljudbilden har så mycket mer tyngd än på skiva.
Glamrock låter lite
töntigt när man tänker på det, men när man hör dem live vet man att rock är ett
ord som passar in.
Det som märktes tydligt var att det var ganska klent på
allsången till skillnad från de två tidigare gångerna jag lyssnat på dem.

Först hade vi tänkt strunta i Timbuktu & Damn!, mest för
att jag sett dem både på Hultsfred och Peace & Love. Det är väl inte den
sortens musik som man kanske vill höra ”varje dag”…
Vi gick dit i alla fall,
mest för att de skulle ha festivalens största hamburgare alldeles bredvid och
det var något Alingsåsaren Jyrgen gillade. Väl framme så var tydligen köttet
slut så vi fick vänta in våra fotograferande vänner när de skulle komma ut från
fotodiket efter de 3 första låtarna.
Timbuktu lät precis som på de andra
spelningarna, med sin karaktäristiska accent och energi verkade besökarna inne i
tältet mycket nöjda. Själv kändes det som jag kunde det där redan.

Arctic Monkeys har jag inte hört mer än deras singel som
spelas sönder på ZTV de senaste veckorna. Åtminstone den låten är ju bra och
energisk med alla tjejer som står och gör dansnummer liknande vad E-types gamla
dansanta scenmedlem brukade kunna frambringa.
Gruppen ordnade bra ös och var
inte helt olika Mando Diao men med något mindre mycket Beatles-känsla på
ljudet.
Arctic Monkeys är ett överhypat band med egentligen en enda riktigt
bra låt, resten av deras material låter som tråkig utfyllnad.

Vi lyssnade även lite granna på Muse, men har ingen
anledning att nämna mycket om dem och sympatiserar med de svenska tidningarnas
ställningstagande och bojkott gentemot artister/bolag som kräver
fotograferingskontrakt.
Det känns så tröttsamt med de diva-fasoner som vissa
band och deras bolag har, eller kan någon komma på en endaste bra anledning till
att ha fotokontrakt?

Basement Jaxx avslutade kvällen. Ett band som har en enorm
lista med bra låtar och har en ganska stor bredd också på hur de låter. Bland
annat körde de låten ”Romeo” i en slowbeat-variant som imponerade stort. För att
vara söndag klockan 22 är det förvånansvärt att se att hela den stora ytan vid
Orange Stage är proppfull med glada och studsande festivalbesökare. Många äkta
festivalare som valt att inte kasta in handduken i förtid.
Basement Jaxx
fixar allt, underbara rytmer, enorm basgång och riktigt bra ljud under en
klarblå sommarkvällshimmel. Basement Jaxx kunde inte ha varit bättre och jag
hoppas verkligen att det kommer en live-inspelning av låten ”Good Luck” ut på
nätet inom kort, den låten var verkligen kronan på verket.

Med ett stort fyrverkeri och krutdoft avslutas ännu en upplaga av
Roskildefestivalen.
Nästa år kommer nog fler att komma ihåg sina
regnkläder.

• Folket på
  festivalen
  
• Artisterna på
  scenerna